- Vi kommer att föreslå en professur i företagshälsovård, säger Johnny Johnsson, till vardags företagsläkare på Stora Enso.

Johnny Johnsson tycker att det är märkligt att företagshälsovården inte alls är särskilt vetenskapligt granskad. Företagshälsovården besitter mycket kunskaper om vad som gör oss sjuka, men även vad som håller oss friska.

- Det är otroligt egentligen att det här området är så lite beforskat, säger Johnny Johnsson.

Han vill inte närmare gå in på var en sådan här professur bör inrättas. Kommittén om det framtida huvudmannaskapet för företagshälsovårdsutbildningen kommer att lägga sitt förslag till regeringen senast den 14 december.

Det är troligen utredaren Kurt Eriksson som tydligast har pekat på det underliga faktum att Sverige, med så stolta traditioner inom arbetsmiljöforskningen, nästan inte alls har någon forskning och utveckling (FoU) på området företagshälsovård.

Kurt Eriksson utredde under 2003 företagshälsovården på uppdrag av den dåvarande regeringen. I sitt slutbetänkande (SOU 2004:113) poängterade han att högre utbildning, av företagsläkare, företagssköterskor, arbetsmiljöingenjörer, beteendevetare och andra, i längden förutsätter en forskningsanknytning. Men kunskaperna om företagshälsovårdens verksamhet och effekterna av dess insatser var och är nästan uteslutande ”tyst kunskap”.

Kurt Eriksson trodde inte att det var realistiskt att förvänta sig att företagshälsovårdsbranschen på egen hand skulle lyckas finansiera FoU. Det ingick inte i Kurt Erikssons utredningsdirektiv att lämna förslag om hur en ökad satsning på FoU skulle organiseras eller bekostas.

Men TCO föreslog nyligen ”tillskapandet av en professur med nära koppling till FHV (företagshälsovård)”. Välfärdsutredare Kjell Rautio säger att en professur behövs för att höja företagshälsovårdens och försäkringsmedicinens status.

- Inte minst i ljuset av att man lade ner Arbetslivsinstitutet, säger Kjell Rautio.

Det är Kjell Rautios chef Roger Mörtvik som företräder TCO i Anna Hedborgs kommitté som sammanträder idag.