Rehabiliteringskedjan infördes den 1 juli 2008. Grundläggande för reformen är att den sjukskrivnas arbetsförmåga prövas den 91:a sjukdagen samt återigen den 181:a dagen.

Båda prövningarna leder till återgång i arbete, visar en aktuell studie från Inspektionen över socialförsäkringen (ISF). Dag 181 har en större betydelse än dag 91.

Den halvårsgamla myndigheten har låtit utredaren och forskaren Pathric Hägglund jämföra anställda som blev sjukskrivna sista veckan i juni 2008 med dem som blev sjukskrivna första veckan i juli 2008. Då gällde under en övergångsperiod två olika regelverk parallellt.

I sin rapport konstaterar Pathric Hägglund att det är tidsgränserna som spelar roll. Försäkringskassans nya rutiner att göra prövningar har en underordnad betydelse.

– Under den första tiden tillämpade Försäkringskassan de nya reglerna i begränsad omfattning. Men vi ser att effekterna uppstår redan före prövningen, säger Pathric Hägglund.

Rehabiliteringskedjan tycks fungera bäst i större städer. Återgången i arbete är mindre på mindre orter. En förklaring kan vara att det finns färre jobb på små orter.

- Där arbetslösheten är hög är sjukfrånvaron hög. Det brukar hänga ihop med varandra. Det är därifrån jag drar den slutsatsen, säger Pathric Hägglund.

Äldre har lättare att snabbt komma tillbaka än yngre. Pathric Hägglund tror att det beror på att äldre har en bättre förankring på arbetsmarknaden.

Men dras inte de äldre med besvärligare krämpor?

- Jo, jag förstår vad du menar. I den här undersökningen betecknar vi 45 år och mer som ”äldre”. Om vi hade skiljt ut dem som är 60 år och äldre hade det blivit för små grupper.

Återgår folk till sin gamla anställning?

- Det vet vi inte. Vi använder Försäkringskassans register över sjuklängder. Där talar man inte om vart personen tar vägen när sjukskrivningen är slut. Men vi har samkört med registren för arbetslöshet och för förtidspensionering. Dit försvinner i stort sett ingen. Därför har vi antagit att folk går tillbaka till arbete, men vi vet inte till vilken arbetsplats.

Vilken roll spelar debatten om sjukskrivningar?

- Det har inte funnits någon riktigt bra förklaring till varför sjukskrivningarna har dalat sedan 2003. Sjuktalet har ju gått ner rejält långt innan rehabiliteringskedjan började gälla. Den bästa tolkningen är att normerna förändrats. Det har blivit mindre accepterat att vara sjukskriven. Informationen har ökat om att det kostar samhället mycket pengar.

Pathric Hägglund pekar på statistiken för påbörjade sjukfall. 2009 var det ungefär 500 000 påbörjade sjukskrivningar som varade längre än 14 dagar.

- Tittar man bakåt några år, till exempel till millennieskiftet, så var det 800 000 påbörjade sjukfall.

Vad drar du för slutsats av det?

- Det är en väldigt tydlig nedgång. Och så har vi en tydlig nedgång i sjukskrivningstiderna också. Så att sjukfrånvaron i Sverige inte speglar sjukligheten och att det finns brister i sjukförsäkringen är ställt utom allt tvivel, säger Pathric Hägglund.