Regeringen har i dag, torsdag, lämnat en remiss till lagrådet med förslag som ska öka skyddsombudens möjligheter att agera för utomstående arbetskraft. Det gäller entreprenörer, transportarbetare och inhyrd arbetskraft, förklarar Håkan Lundquist, kansliråd på Arbetsmarknadsdepartementets rättssekretariat.

- Skyddsombudet får nu möjlighet att agera även för dem.

De ska enligt arbetsmiljölagens kapitel 6, paragraf 6a, kunna kräva de åtgärder som behövs för att förbättra arbetsmiljön. Om de inte får gehör för sina krav har de möjlighet att begära förelägganden och beslut från Arbetsmiljöverket.

- Den möjligheten är ny. Idag kan skyddsombudet bara agera för anställda hos den arbetsgivare som råder över arbetsplatsen, säger Håkan Lundquist.

Han betonar att förslaget inte innebär något nytt åtagande för arbetsgivaren. Arbetsgivaren har redan ett ansvar för utomstående arbetskraft. Men genom att skyddsombuden får motsvarande rättigheter borde de innebära att arbetsmiljöarbetet snabbas på, menar Håkan Lundquist.

- Skyddsombudets stoppningsrätt ska dock bara gälla för inhyrd arbetskraft.

Han förtydligar att det nya är när faran gäller bara den inhyrda. Gäller faran både inhyrda och de anställda på arbetsplatsen har skyddsombudet stopprätt sedan förut.

Enligt lagrådsremissen ska även elevers och studerandes rätt att delta i arbetsmiljöarbetet stärkas. Den största förändringen gäller de vuxna studerande, där förslaget innebär att ett studerandeskyddsombud införs i stället för nuvarande elevskyddsombud. Studerandeskyddsombudet får i princip samma rättigheter som vanliga skyddsombud; rätt att vidta åtgärder och rätt till information. Men studerandeskyddsombudet får ingen stoppningsrätt.

Lars Dirkes arbetsmiljöutredning ligger till grund för förslagen i lagrådsremissen "Elevers och studerandes medverkan i arbetsmiljöarbetet, mm."