- Branschen tar sanktionsavgifter på större allvar, det märks. Vad vi förstår så fungerar det väldigt bra i avskräckande syfte. Det är ju det som är huvudmålet, inte att tjäna pengar, säger Gabriella Balodis, sakkunnig på Arbetsmiljöverket.

Tidigare hände inte mycket alls, vittnar hon om. Processen drog ut på tiden. Polis och åklagare skulle utreda och skaffa fram egna bevis och så skulle det upp i tingsrätten. Ärendena var lågt prioriterade. Bara ett fåtal gick vidare till åtal och de som i slutänden dömdes fick betala låga böter, max 4 000 till 5 000 kronor, berättar Gabriella Balodis.

- Vi fick inget gehör för våra bestämmelser. En sanktionsavgift märks på ett helt annat vis. Antingen betalar man på en gång eller så går ärendet vidare till länsrätten, säger hon.

Anders Jeppsson, jurist vid verket, ser en annan fördel.

- Vi avkriminaliserade brottet genom att lägga in sanktionsavgiften i de nya föreskrifterna som kom förra året. Det innebär att vi nu äger frågan.

Tre domar är skörden så här långt. En enskild person i Värnamo fick i januari finna sig i att betala 50 000 kronor efter att ha rivit asbest på en byggnad utan tillstånd. Det var den första domen. Han bråkade inte utan betalade sanktionsavgiften på en gång.

Saab i Skellefteå fick avgiften jämkat av länsrätten till 25 000 kronor i maj. Tillståndet hade löpt ut. De hade missat att förnya det och bara fortsatt att riva eternitplattor som innehöll asbest. Detsamma gällde Hilbrands maskinstation AB i Väderstad som i oktober fick betala hela sanktionsavgiften.

- Det är färre som vågar fuska, det säger man i branschen. Det är ett bättre system. Det biter, konstaterar Anders Jeppsson.