Högsta domstolen avgjorde ett arbetsmiljömål 2007 med ett resonemang som fått genomslag i andra domstolar och som för åklagaren i Åhushamnsmålet, Lotten Loberg, var så gott som en förutsättning för att kunna fortsätta driva arbetsmiljömål.

– Tidigare skulle jag i det här fallet ha varit tvungen att visa att om det funnits en signalman hade olyckan inte kunna hända, säger Lotten Loberg

Vilket är mycket svårt, förklarar hon. Om signalmannen misskött sitt arbete eller varit berusad hade ju olyckan kunnat hända ändå.

Högsta domstolen säger att om det hade utsetts en kompetent signalman hade denne sagt åt hamnarbetaren att inte uppehålla sig i lastutrymmet på den plats dit skopan kom att nå och om han inte följt uppmaningen skulle signalmannen ha avbrutit arbetet med kranen. Därför finns det ett samband mellan arbetsmiljöbristen att inte utse en signalman och hamnarbetarens död.

– Domstolen ställer hypotetiska frågor och för ett hypotetiskt resonemang som leder till slutsatsen att det finns ett samband mellan bristen och effekten, att det finns ett orsakssamband.

–Högsta domstolen säger att man måste kunna anta att en kompetent signalman typiskt sett skulle ha förhindrat olyckan. Och jag som åklagare behöver inte visa att olyckan skulle ha varit totalt utesluten om företaget haft en signalman.

– Hade hovrättsdomen stått sig hade det varit svårt att driva de här målen, säger Lotten Loberg.

– Nu gjorde den ju inte det.

Den osäkerhet som rått i många mål, om bristerna i arbetsmiljön verkligen orsakat den inträffade olyckan, löste alltså Högsta domstolen den 31 maj 2007. Det blev lättare att visa att en olycka beror på arbetsmiljöbristerna.

Det här resonemanget dyker förstås sedan upp i andra domar – HDs domar är ju prejudicerande – som i Malmö tingsrätts dom den 8 november 2007. En sedan två månader anställd ställningsarbetare hade omkommit efter att ha träffats i huvudet av tre plankor. Rätten ogillade åtalet men såg flera arbetsmiljöbrister, som att det var osäkert om den omkomne visste vem som var hans handledare, och att han trots närmare två månaders anställning inte undertecknat ett exemplar av ”Arbetsgivarinstruktion för säkerhet och skydd vid arbete med ställning”. Dessutom hade det varit önskvärt med tydligare regler för den kommunikation som ska äga rum mellan personen därnere som ska ta emot godset och personen uppe på ställningen, anser rätten.

Men har dessa arbetsmiljöbrister lett till olyckan? När man ska ta ställning till om en underlåtenhet orsakat en viss effekt måste bedömningen bli hypotetisk, menar tingsrätten och hänvisar till Högsta domstolens dom i Åhushamnsmålet. Högsta domstolen har visat att det måste framstå som i hög grad sannolikt att olyckan inte skulle ha hänt om arbetsmiljöbristerna inte funnits. I det här fallet går det inte att säga att olyckan med hög grad av sannolikhet inte skulle ha inträffat, avgör rätten.

Med samma resonemang hämtat från Högsta domstolen friar Göta hovrätt de åtalade efter branden på S:t Sigrids sjukhus i Växjö 2003. Branden, som var anlagd av en patient, ledde till att två av hennes medpatienter dog och att fem skadades. När det visade sig att de tjänstgörande skötarna inte hade fått den utbildning i säkerhets- och brandhanteringsfrågor som de normalt skulle ha fått åtalades två personer, landstingsdirektören och chefen för driftenheten Psykiatri inom Landstinget i Kronoberg. Men hovrätten friar dem alltså eftersom det inte med hög grad av sannolikhet kunde sägas att skadan inte hade inträffat om personalen hade fått brandsäkerhetsutbildning.