Cremonas ansvarige konstruktör har redogjort för att hon valde ett fiktivt mått på avväxlingsbalken på en förhandskopia av ritningen. Tingsrätten anser att hon borde ha valt ett grövre mått och att hon borde ha klargjort för balktillverkaren Ruukki att ritningen var en förhandskopia och inte en tillverkningsritning.
Under rättegången har också två versioner av egenkontrollistor diskuterats. På den ena listan är kontroll förbockad för balken, men inte på den andra. Konstruktören har uppgett att hon bockade för kontroll på fel rad och därför upprättade en ny lista. Tingsrätten konstaterar att hennes agerande enligt hennes egna uppgifter verkar innefatta ett antal misstag och försummelser.
Rättegången har också handlat om den mejlväxling som har förekommit mellan Cremona och balktillverkaren Ruukki. Ruukki ställde frågor om det gick att svetsa en sex millimeters svets på livmåttet sju millimeter, och konstruktören svarade att det gick bra att byta svets från a6 till a4.
Konstruktören har hävdat att svarsmejlet inte hörde till just den frågan, men enligt tingsrätten är det mycket som talar för att så var fallet, vilket innebär att konstruktören borde ha reagerat på att balken snart skulle tillverkas.
Under rättegången har konstruktören hävdat att avsaknad av datering är en överenskommen rutin för förhandskopior. Men tingsrätten noterar att även om den aktuella ritningen inte var daterad, så fanns i samma mejl som ritningen även bifogat en detaljritning över den aktuella balken. Och den detaljritningen var daterad på så sätt som utmärker en tillverkningsritning.
När det gäller yrkandet på företagsbot anser tingsrätten att konstruktören har haft ett särskilt ansvar för tillsyn och kontroll i verksamheten på Cremona. Därför finns det grund att kräva Cremona på företagsbot, skriver domstolen. Dessutom tycker tingsrätten att det har funnits vissa brister i hur verksamheten har organiserats på Cremona när det gäller egenkontroll och sidomanskontroll.
Åklagaren yrkade på att Cremona skulle åläggas en företagsbot på fem miljoner kronor. Men tingsrättens dom landade i stället på 1,5 miljoner kronor, med motiveringen att det inte har varit fråga om en systematisk brottslighet och att konstruktörens handlande inte kan ha varit känd av ledningen.
Åklagaren yrkade också på att Ruukki skulle betala minst tre miljoner i företagsbot. Men tingsrätten bedömer att Ruukki inte kan lastas för något som arbetsledaren har gjort eller inte har gjort, och anser inte heller att det är visat att företaget har åsidosatt sina skyldigheter. Därför ogillas yrkandet om företagsbot mot Ruukki.

Läs hela artikeln på Byggvärlden.se där det framgår varför cheferna friades.