Sedan 1993 gäller att arbetstagare som utsatts för hot eller våld har rätt till efterhjälpande stöd mot psykisk skada. Arbetsgivare ska i förväg ha rutiner för att kunna erbjuda detta stöd (se AFS 1993:2, Hot och våld i arbetsmiljön). Först i och med föreskrifterna om Första hjälpen och krisstöd (AFS 1999:7) generaliserades rätten till krisstöd så att den nu gäller alla slags svåra händelser i arbetsmiljön; olyckor, tillbud, sjukdom eller kränkningar. Inte bara hot, rån och misshandel, med andra ord. Reglerna började gälla den 1 juli 2000. Arbetsmiljöverket valde med omsorg begreppet krisstöd framför krishantering. Argumentet var att då understryker man att det handlar om att ge stöd åt någon att aktivera egna resurser att gå igenom en kris. Debriefing är ett annat begrepp som ofta används i de här sammanhangen. Men det ska man inte blanda ihop med krisstöd. Debriefing är ett fördjupat avlastningssamtal som följer särskilda i förväg fastställda former och genomförs av professionella ledare. Krisstöd kan ibland bestå av debriefing, som en av flera åtgärder, men långt ifrån alltid. Men samtalet är utan tvekan den mest uppmärksammade ingrediensen i krisstödsbegreppet. Det finns en god uppslutning bakom teorin att det hjälper att prata om svåra händelser. Om många är berörda är det lämpligt att gemensamt gå igenom händelseförlopp, upplevelser och farhågor. Det kan kännas bra när var och en inser att de inte är ensamma om sina reaktioner och känslor. Samtalet gör det lättare att överblicka händelsen och att lämna självförebråelser och skuldkänslor bakom sig. Ett första steg kan vara att arbetsledaren samlar till ett första avlastande samtal med de anställda som är berörda. Det bör ske i nära anslutning till händelsen. Alla får berätta om händelsen. I det skedet behövs inget proffs. Vid mer extrema händelser kan det efter två till tre dagar vara klokt att ordna en ”psykologisk genomgång”. Även i det läget bör hela den berörda gruppen samlas. Genomgången leds av utbildad personal: beteendevetare, psykolog eller motsvarande. Som tredje steg kan man tillgripa ett individuellt professionellt psykologiskt stöd i form av en krisintervention.
Fakta Ur innehållet i AFS 1999:7
3§ definierar krisstöd som det ”psykiska och sociala omhändertagande” som behövs i samband med olyckor, akuta krissituationer och liknande händelser som kan utlösa krisreaktioner. 4§ säger att krisstöd ska ”planeras, ordnas och följas upp” utifrån en riskbedömning av arbetet. 5§ kräver att varje arbetsställe har ”den beredskap och de rutiner” som behövs ”med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och särskilda risker”. Dessutom ska arbetstagarna hållas uppdaterade om vilka rutiner som gäller. 7§ säger att arbetsledare ”skall ha tillräckliga kunskaper om krisstöd för att kunna planera och ordna detta på ett lämpligt sätt”.
Arbetsdomstolen ogiltigförklarar avskedandet av den truckförare som Mondi Dynäs anklagade för att ha orsakat en allvarlig arbetsplatsolycka. 1kommentar
Dödsolyckan vid Lingshems station i vintras kan ha berott på bristfälligt arbetsmiljöarbete. Säkerhetsrutinerna fanns på papperet, men fungerade inte i praktiken.
Hovrätten anser att bara brott mot föreskrifter som Arbetsmiljöverket har utfärdat går att bestraffa. Detta är en ny tolkning som Riksåklagaren vill att Högsta domstolen ska pröva.
- Så länge frågan inte är prövad, är rättsläget oklart, säger Arbetsmiljöverkets chefsjurist Anna Middelman.
Arbetarskydd har sammanställt alla arbetsmiljödomar från 2008 och 2009. Vi har också följt upp några av fallen för att få reda på hur det gick sen. 2kommentarer
Arbetsskadeförsäkringen är ojämlik och oförutsägbar. Sverige borde lära av den danska modellen, tycker yrkesmedicinarna Kjell Torén och Bengt Järvholm.
Som en del av det rödgröna blocket vill Miljöpartiet satsa på Arbetsmiljöverket och på skyddsombudens befogenheter. Men Ulf Holm undrar om pengarna kommer att räcka.
Lagstadgad rätt till tjänstledigt för att pröva annat jobb skulle hindra många långa sjukskrivningar. Det tror Kristdemokraternas Désirée Pethrus Engström.
LO visar i en rapport siffror att antalet olyckor ligger över det normala på stora byggen som staten upphandlat. Det gäller Citytunneln i Malmö och Citybanan i Stockholm. LO placerar ansvaret i den kostnadsjakt och underentreprenörskedja som lagen om offentlig upphandling har lett till. Citybanan dementerar LO:s siffror.
Det är delvis återställarpolitik Vänsterpartiet går till val på. Fler inspektörer och forskningen samlad i ett nytt nationellt centrum. Josefin Brink (v) vill också att skyddsombuden ska få större befogenheter.
Efter den omskrivna chocken vid årsskiftet då de utförsäkrade överfördes till Arbetsförmedlingens program en masse, har systemets in- och utflöden nu börjat komma i balans. Men liksom tidigare är det få som går till vanligt arbete. Andelen är runt 2 procent av dem som lämnar arbetslivsintroduktionen.
Kommentarer
Skriv ny kommentar