När jobbet äter sig in

I det här numret besöker vi en blyåtervinning i Landskrona.

Processoperatör Balwant Singh och hans kolleger utför livsfarliga, heta moment som vid misstag kan orsaka explosion och gasolyckor. De utsätts även för en smygande långvarig risk: exponering av bly. Det är det som kan äta sig in i kroppen, skelettet och skada nervsystem, organ och – foster.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter görs skillnader mellan kvinnor som är över och under 50 år när det gäller risken att arbeta med bly.

Fyra gånger om året får de som jobbar på smältverket som Arbetarskydd besöker lämna blodprov för att kontrollera att blyvärdena är okej.

Kroppen och jobbet. Hur mycket kan jobbet äga din kropp, dina värden?

Företag som jobbar med vissa kemikalier har ett särskilt ansvar. Risken för de anställda är stor, reglerna är tydliga. Utbildning, läkarundersökning och blodprov är krav, personer med fel värden får inte jobba kvar. För farligt.

Mest uppmärksammat genom åren är kanske asbesten, som totalförbjöds 1982, men finns kvar i byggnader och kan orsaka skador än i dag för den som jobbar med sanering eller rivning och andas in asbestdamm. I det här numret refererar Ann Norrby två domar om asbest – där företagen inte följt reglerna.

Unga, knappt födda när asbesten förbjöds, utsätts ånyo. Gammal kunskap om riskerna försvann med pensionen.

Balwant Singh har jobbat på blyåtervinningen i över 30 år. Han säger att det är tvärtom där han arbetar: medvetenheten och säkerhetstänkandet har ökat. Men det finns mycket kvar att göra. Ledningen, facket och arbets­tagarna berättar om hur de jobbar systematiskt tillsammans.

Två av de fyra olyckor som inträffade förra året var brännskador. De andra två var fallolyckor.

För hur medvetna företag och anställda än är kring de specifika riskmomenten finns även de allmänna.

Snubbla, halka, falla ligger i topp bland arbetsolyckor i Sverige. Det skriver vi också om i detta nummer.