Arbetsskador

”Så här ska inte arbetslivet se ut”

Mikael Sjöberg, generaldirektör på Arbetsmiljöverket, vill ha ner andelen dödsolyckor på arbetsplatserna. Men inte genom att sluta förvarna om att verket är på väg för inspektion. Foto: Scanpix

- Dödsolyckorna bör i ett land som Sverige kunna pressas ner från år till år, säger Mikael Sjöberg, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.

Publicerad

Fler än en i veckan omkommer i olyckor på jobbet. Förra året dog 61 personer. Dödstalen går inte ner från år till år, såsom generaldirektören önskar.

- Vi har en lagstiftning i Sverige och en samhällskultur som värnar enskilda människolivet väldigt högt. På arbetsplasten är det arbetsgivarnas ansvar. Vi kan inte besöka varje farlig arbetsplats en gång om dagen för att kontrollera att allt går rätt till, säger Mikael Sjöberg.

Generaldirektörens kommentar till kalkugnsolyckan:

- Det är förskräckligt att läsa. Man ska inte behöva gå till jobbet och känna oro över att drabbas av en allvarlig olycka, dödsfall eller på lång sikt en arbetssjukdom. Det är otroligt tragiskt. Så här ska inte det goda arbetslivet se ut.

Under de senaste åren har Mikael Sjöberg sett motkrafter till den positiva trenden på arbetsmarknaden.

- Arbetsgivare organiserar jobben med underentreprenörer eller inhyrning av arbetskraft. Långa entreprenörkedjor gör arbetsmiljöarbetet svårare. Risken finns att vissa företag inte mäktar med, men man kan inte avstå från arbetsmiljön för att man inte har råd. Om inte företag klarar av de kostnader som finns i Sverige ska de inte existera. Vi skulle aldrig acceptera att företag helt plötsligt sa: Nämen ska jag betala skatt? Det har inte jag råd med.

Vad gör Arbetsmiljöverket för att få ner dödstalen?

- Vi måste ligga på i de här frågorna och göra riktade inspektionsinsatser.

Har ni planerat något?

- Det har vi inte. Däremot inspekterar vi ganska frekvent i byggsektorn. Där är det ju ett väldigt vanligt förekommande arbetssätt med långa entreprenörkedjor. Är fyra, fem företag inblandade har du som beställare satt dig i en svår situation. Sker en olycka så är det också svårt för åklagaren hitta vem som bär ansvar och ska åtalas.

Enligt Mikael Sjöberg ska Arbetsmiljöverket endast beskriva vilket regelverk som finns, hur arbetsplatsen såg ut och själva det konkreta skeendet.

- Att binda någon vid brottet är åklagarens arbete. De har förbättrat sig. Men att polisen prioriterar de här olyckorna så olika över landet är olyckligt. Vi samarbetar med Rikspolisstyrelsen om detta.

Hur ser du på att så få anmälda olyckor leder till åtal och fällande dom?

- Det är inte bra. Polisen ser inte alltid olycksplatsen som en brottsplats. "Oj en olycka, det var ju olyckligt!" Vi ser exempel när polisen kommer ut på arbetsplatsolyckor och deras reaktion är att det är något som bara inträffat. Då spärrar man inte av, tar inte upp vittnesförhör och dokumenterar inte.

Och hur kan Arbetsmiljöverket förbättra sig?

- Vi försöker använda de inspektionsmetoder som vi tycker är effektivast. Föranmälda inspektioner är vår absolut vanligaste metod.

Varför är det bättre att anmäla i förväg?

- Av flera olika skäl. När vi väl kommer till en arbetsplats så vill vi ju gärna att det ska finnas en arbetsgivarrepresentant och helst ett skyddsombud på plats. Skulle vi använda oss av oanmälda inspektioner så är det mycket svårare att få tag i rätt personer. Danmark gör det och ungefär 30 procent av deras blir så kallade bominspektioner. Man kan alltså inte genomföra inspektionen överhuvudtaget utan måste åka hem i ogjort ärende.

Måste arbetsgivaren vara på plats?

- Det blir svårt utan dialog. Sedan är det inte säkert att vi får komma in.

Inte?

- Vi har ju laglig rätt att komma in, men om vi kommer till en arbetsplats och chefen inte är på plats, vem ska släppa in oss? En anställd vågar kanske inte släppa in någon utomstående. Vi får inte glömma bort att en majoritet av Sveriges arbetsplatser är väldigt små. Även om det kommer ett skyddsombud är det inte alls säkert att de känner att de har mandat att släppa in en myndighet på arbetsplatsen.

Är inte risken stor att arbetsgivarna hinner städa undan?

- Trots allt så ser vi nog igenom ganska mycket av det. Då ska det vägas mot den danska modellen, att 30 procent av inspektionerna aldrig blir av.

I sociala medier läser jag många inlägg från personer som efterfrågar oanmälda besök från er. Oroar du dig för att verkets inspektörer missar riskabla arbetsmiljöer?

- Man får skilja lite grann på en ren polisiär roll och vår traditionella roll som i första hand går ut på att rätta till arbetsmiljön framgent. Låt säga att en arbetsgivare har farliga kemikalier som står framme. När vi föranmäler genom ett brev städar de bort kemikalierna. Då står de ju inte längre framme! Om ett företag medvetet och genomtänkt vill bryta mot arbetsmiljöreglerna är det trots oanmälda inspektioner väldigt svårt att komma åt. Skyddsombuden övervakar och larmar ju oss om det inte fungerar alls. Jag upplever att den här efterfrågan på oanmälda inspektioner bygger på att man inte riktigt förstår metoden. Arbetsmiljöverket är inte i första hand till för att sätta dit arbetsgivarna. Vi är till för att arbetsmiljön ska bli bra framgent på landets arbetsplatser.

Inspektionerna med checklistor kritiseras av er egen jurist, Arne Ågren i Växjö. Din kommentar:

- Jag måste verkligen understryka att det är en helt annan fråga. Vi försöker använda de metoder som vi tror är sammantaget effektivast för att åstadkomma en bra arbetsmiljö. Samtidigt måste jag vara ärlig och säga att självklart kan vid något tillfälle dyka upp en arbetsplats där vi borde ha haft en annan metod. Det finns ingen organisation som gör rätt jämt. Men jag vill påstå att vi har en förmåga att välja inspektionsmetod efter vad vi vill uppnå i de olika situationerna.

När ni upptäckt allvarliga brister pratar ni med chefer i alla led, eller bara platschefen?

- Det är olika från gång till gång. Ibland tittar vi bara på den aktuella byggplatsen och ställer krav på den. Ibland går vi högre upp i hierarkin. Men då får vi å andra sidan kritik för att vi bara tittar på kontoret. "De tittar bara på pärmarna!" Tittar vi på arbetsplatsen kan en del säga "ja men det finns ju byggen två mil bort och de kommer att fortsätta på samma sätt".

Dödstalen går inte ner. Fortfarande faller folk från byggställningar, får frätande ämnen på sig i industrin och bara i år har sju dött i jord och skog.

- I vissa sektorer tycker vi att arbetsgivarna borde kunna organisera arbetet bättre för att få ner dödsolyckorna. Men det är inte så, det ska man vara nogsam med att säga, att verket är ansvarigt för arbetsmiljön ute på landets arbetsplatser. Det är arbetsgivarna! Det skulle vara en alldeles förskräcklig samhällsmodell om Arbetsmiljöverket skulle vara tvungen att ha en inspektör på varje arbetsställe och ständigt övervaka vad som sker. Vi måste faktiskt ha ett system där vi utgår ifrån att det INTE sker en olycka. Det ligger i arbetsgivaransvaret.

Du vill kunna lita på arbetsgivarna så mycket, men går det? Mindre företag har det tufft ekonomiskt och hinner kanske inte med arbetsmiljöarbetet?

- Vi skulle tycka det var jättekonstigt om en entreprenör sa att nästa månad tänker jag inte betala in skatt för jag la ett så lågt anbud. Men att offra ett människoliv tycks vara helt okej.

Att entreprenörer är så olycksdrabbade. Hur tänker du kring det?

- Långsiktigt har vi haft en väldigt positiv trend där egentligen alla nyckeltal gått åt rätt håll. Arbetssjukdomar, arbetsskador, olyckor, dödsolyckor… Det finns en risk att vissa företag inte mäktar med att hantera arbetsmiljöfrågorna. Där måste vi vara väldigt aktiva. Och branschföreträdare måste också jobba med de här frågorna. Det är ändå så att även om det är svårare så går det faktiskt att ha en alldeles utmärkt arbetsmiljö även i långa entreprenörkedjor.