Arbetsskador

Raggarbilar får gå före operationer

Lillebrorsan Viktor leker med en stor vit ballong med fem knorrar - en kirurghandske som blåsts upp. När han tröttnat vill han att det ska smälla. Gustaf Seppelin Solli och mamma Carina ber om lite lugn och ro. Brännskadecentrum i Uppsala, söndag 5 januari 2012. Foto: Tor Johnsson
Flickvännen Pernilla pluggar till undersköterska på gymnasiet. Hon fick ta ett uppehåll i studierna, men nu är hon i gång igen. När Gustaf var på Brännskadecentrum i Uppsala åkte hon till honom varje helg. Foto: Tor Johnsson
Pappa Arvid Solli är den som varit mest med Gustaf sedan olyckan. Deras arbetsgivare Empower betalar hotell och resor. Här på Brännskadecentrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Tor Johnsson
När läkarna på Brännskadecentrum berättade om fingrarna kommenterade Gustaf: "Då behöver jag inte bekymra mig om att klippa naglarna."- Det är viktigt med galghumor, säger pappa Arvid. Foto: Tor Johnsson
En sjukgymnast tränar med Gustaf varje dag. Han låg nedsövd i flera veckor och måste få igång musklerna. En gång om dagen, klockan tre, övar han med sjukgymnasten på att gå. Foto: Tor Johnsson
Hemma i lägenheten i Mörön bläddrar Pernilla i album över deras tre första år tillsammans. Foto: Tor Johnsson
Gustaf har ännu inte kommit hem. Det ska dröja ytterligare ett par veckor. Pernilla försöker koncentrera sig på studierna i stället, och varje helg åker hon till brännskadecentrum i Uppsala. Foto: Tor Johnsson
Nordkalk ligger på SSAB:s område i Luleå, men är ett eget företag. Nordkalk var beställaren och hade därmed samordningsansvar olyckskvällen. Foto: Tor Johnsson
Om en vecka får Gustaf komma hem till Mörön igen. Nu har han blivit av med bandaget för ögonen. Operationen gick bra. Men det kommer att dröja innan synen är tillbaka. Hur bra ögonen blir vet inte läkarna. Foto: Tor Johnsson
I den gigantiska ugnen i Luleå bränns kalksten från Gotland till kalciumoxid som SSAB behöver i sin process. Foto: Tor Johnsson
Sjuksköterskan ringer till Gustaf och ställer in. Flickvännen Pernilla, 18, får göra såromläggningen när hon kommer hem från skolan. Hon pluggar till undersköterska och vet på ett ungefär hur man gör. Foto: Tor Johnsson
Gustaf hävdar att det är synen som får honom att hålla huvudet mot bröstet och blicken ner i knäet. Jag håller huvudet så för att jag har synskärpan där säger han. Sjukgymnasten tror att det är för att huden under hakan stramar. Nu får han träna på att stretcha nacken liggande varje dag. Foto: Tor Johnsson
Gustaf har lärt sig tekniker för att äta, dricka och öppna snusdosan. En liten fasttejpad post it-lapp gör att han lätt får av locket på snusdosan. Värre är det med den lilla påsen som lätt glider ur handen och ner på golvet. Ibland går det. Annars hjälper Pernilla till och stoppar in påsen under läppen. Foto: Tor Johnsson
Gustaf Seppelin Solli fyllde 20 år i mars. Viktor har blivit 6 år och är ledig från skolan. Han blir speedad av socker hävdar storebror som lugnar ner honom i knäet. Foto: Tor Johnsson
Försäkringspengarna har delvis gått till en gammal jänkarbil från 1970 som Gustaf hittade på Blocket. Han slog till direkt. Mamma Carina har sagt att Afa-pengarna ska gå till sådant som ger sonen glädje. Foto: Tor Johnsson
Pappa Arvid hjälper sonen att sätta in det nya bilbatteriet innan de ger sig i väg på en jungfrutur runt Mörön. Foto: Tor Johnsson
På en raksträcka stannar Arvid bilen. Han går ut och röker i vägrenen medan sonen sätter sig vid ratten, rivstartar och bromsar. Rivstartar och bromsar. Sedan flyttar han tillbaka till passagerarsätet igen. Foto: Tor Johnsson
Erik Lövgren bor i samma hus som Gustaf och Pernilla. Han var på kalkugnen den kvällen, men var ute i bilen för att hämta en pannlampa. Det blev hans räddning. Foto: Tor Johnsson
Gustaf besöker Empower för första gången efter olyckan. Skyddsombudet Ingemar Jönsson är bekymrad över de många olyckorna och att så många slutat på kort tid. Gustaf är fortfarande anställd av entreprenören. Cheferna frågade om han ville komma tillbaka och jobba på kontor, vilket han inte är så sugen på. Foto: Tor Johnsson
Gustafs arbetskollega Johan lyssnade mycket på Takida. På begravningen spelades en låt av rockgruppen. Och en tid efteråt lät Linda tatuera in textraden: You were heavens gift. Foto: Tor Johnsson
Gustafs arbetskollega Johan levde i sju veckor efter olyckan. Först låg han i ett rum bredvid Gustaf på Brännskadecentrum i Uppsala. Sedan förflyttades han till Karolinska sjukhuset. Han hade till skillnad från Gustaf dragit in den frätande kalken i lungorna. Med 27 slangar in i kroppen somnade han in. Johan fyllde 24 år nedsövd på ecmo-avdelningen. Foto: Tor Johnsson
Linda Ekberg, 23, bor kvar i huset bland minnena. I början av maj hälsade hon och Johans föräldrar på Pernilla och Gustaf i Mörön. Johan dog av invändiga skador. Läkarna kunde inte rädda hans liv. Foto: Tor Johnsson
Gustaf Seppelin Solli, 20, besöker Power Big Meat i Västerås tillsammans med sina vänner. Foto: Tor Johnsson
Många ville följa med. Gustafs Cadillac var fullastad hela långa vägen från Luleå. Efter raggarbilsträffen i Västerås fick bilen åka direkt in på service. Foto: Tor Johnsson
Gustaf Seppelin Solli och vännen Kristoffer Riikkonen lättar på trycket. Foto: Tor Johnsson
Gustaf i sin Cadillac på väg ut på cruising. Foto: Tor Johnsson
Det är trångt. Några får sitta i bakluckan. Närmast Gustaf i vit tröja barndomsvännen Viktor Viltoc. Foto: Tor Johnsson
Vädret växlar. Vännerna hjälper Gustaf av och på med jackan. De hjälper till med annat också. Här får Gustaf hjälp med att ta en slurk Jägermeister. Foto: Tor Johnsson
Lillebrorsan Viktor leker med en stor vit ballong med fem knorrar - en kirurghandske som blåsts upp. När han tröttnat vill han att det ska smälla. Gustaf Seppelin Solli och mamma Carina ber om lite lugn och ro. Brännskadecentrum i Uppsala, söndag 5 januari 2012. Foto: Tor Johnsson
Flickvännen Pernilla pluggar till undersköterska på gymnasiet. Hon fick ta ett uppehåll i studierna, men nu är hon i gång igen. När Gustaf var på Brännskadecentrum i Uppsala åkte hon till honom varje helg. Foto: Tor Johnsson
Pappa Arvid Solli är den som varit mest med Gustaf sedan olyckan. Deras arbetsgivare Empower betalar hotell och resor. Här på Brännskadecentrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Tor Johnsson
När läkarna på Brännskadecentrum berättade om fingrarna kommenterade Gustaf: "Då behöver jag inte bekymra mig om att klippa naglarna."- Det är viktigt med galghumor, säger pappa Arvid. Foto: Tor Johnsson
En sjukgymnast tränar med Gustaf varje dag. Han låg nedsövd i flera veckor och måste få igång musklerna. En gång om dagen, klockan tre, övar han med sjukgymnasten på att gå. Foto: Tor Johnsson
Hemma i lägenheten i Mörön bläddrar Pernilla i album över deras tre första år tillsammans. Foto: Tor Johnsson
Gustaf har ännu inte kommit hem. Det ska dröja ytterligare ett par veckor. Pernilla försöker koncentrera sig på studierna i stället, och varje helg åker hon till brännskadecentrum i Uppsala. Foto: Tor Johnsson
Nordkalk ligger på SSAB:s område i Luleå, men är ett eget företag. Nordkalk var beställaren och hade därmed samordningsansvar olyckskvällen. Foto: Tor Johnsson
Om en vecka får Gustaf komma hem till Mörön igen. Nu har han blivit av med bandaget för ögonen. Operationen gick bra. Men det kommer att dröja innan synen är tillbaka. Hur bra ögonen blir vet inte läkarna. Foto: Tor Johnsson
I den gigantiska ugnen i Luleå bränns kalksten från Gotland till kalciumoxid som SSAB behöver i sin process. Foto: Tor Johnsson

Åtta månader efter kalkugnsolyckan lämnade Arbetsmiljöverket över till åklagare. I höst väntas förhör med arbetsgivarna. Gustaf Seppelin Solli hoppas på fällande dom. Han fortsätter sin rehabilitering med operationer och gym. Men under sommaren tog han semester från alltsammans.

Publicerad

Gustaf valde att vänta till hösten med fler operationer. Han ville inte gå med bandage i värmen. Han hade andra planer för sommaren. I juli tog han med sig vännerna till Västerås. Här träffas raggare från hela världen med sina stora vrålåk till bilar.

När de stannar för att tanka Gustafs Cadillac kommer en man fram och stirrar.

– Som du ser ut! Vad har hänt?

– Jag somnade i ett solarium, svarar Gustaf.

Han har kommit överens med sin pappa att säga så om det blir för många påträngande frågor. Gustaf betalade för bensinen och de fortsatte till campingplatsen i utkanten av Power Big Meet. Närmare 70 000 raggare kom i år till Johannisbergs flygfält för att köpa reservdelar och kolla in varandras jänkarbilar. Det är andra gången Gustaf är här. Vännerna hjälper honom av och på med jackan. Vädret växlar.

– I natt frös jag så jag skakade, men det är skönt att det är mulet på dagarna för jag får inte vara i solen, säger Gustaf och döljer hålet i jeansen med en Norrlands Guld.

– Hur stort är det egentligen? frågar han barndomsvännen Viktor.

Första kvällen på campingplatsen försökte Gustaf tända en cigarrett. Rätt som det var brann det mellan benen. Viktor såg och skyndade sig att släcka. Han klarade sina vitala delar, men det blev ett stort hål i de enda byxorna Gustaf hade med sig.

– Jag hoppas händerna ska funka bättre efter operationen, säger han.

Inte för att han vanligtvis röker, men snusar gör han. Och äta hamburgare vill han kunna göra igen. På Brännskadecentrum i Uppsala har läkarna lovat att öppna munnen så att Gustaf kan gapa ordentligt och slippa de små bebisbitarna. Fast först ska handkirurgerna sprätta upp simhuden som bildats mellan det som återstår av fingrarna.

Mobilen ringer i fickan. Gustaf försöker få upp den, men tvingas be om hjälp. Det är Pernilla. Hon valde att stanna hemma med hundvalpen Harry. Gustaf sänker rösten och pratar mjukt med Pernilla. Han säger att han saknar Harry. Sedan berättar han om mediekarusellen som fick ny fart samma dag som han for ner till Västerås. Arbetsmiljöverket begärde då åtalsprövning - åtta månader efter kalkugnsolyckan. Tv, radio och tidningar kom till Mörön igen.

– Jag sa att jag hoppas på fällande dom, och att om man riskerar att dö på sitt jobb så är det någonting som är fel, berättar Gustaf.

Samtalen från media har varit många. Senast var det Kanal 5 som ville att han och Pernilla skulle vara med i Outsiders. Kort därpå ringde SVT och propsade på att flyga ner honom till Sydafrika för medverkan i Mot alla odds. ”Men jag ser ju så suddigt,” svarade han. ”Återkom när jag får mina gamla ögon tillbaka!”

Någon skruvar upp stereon i hans gamla Cadillac. Eddie Meduza.

– Kom nu Grodan! Nu far vi!

– Kan vi inte vänta till i morgon, ber Gustaf och sitter kvar vid tältet.

Men kompisarna vill åka. Nu. Tre i den öppna bakluckan, tre i baksätet och tre där fram. Bilen han köpte för pengarna från Afa brummar igång och de kör mot flygfältet. Gustaf sitter bredvid chauffören som beskriver raggarbilarna de passerar. Barndomsvännen Viktor berättar att Gustaf kallas för Grodan och alltid har gjort det.