Arbetsskador

Hovrätten friar dömda för broras

Två personer omkom vid ett brobygge vid Älandsfjärden norr om Härnösand 2008. Nu har ärendet nått hovrätten. Foto: Scanpix
Två personer omkom vid ett brobygge vid Älandsfjärden norr om Härnösand 2008. Nu har ärendet nått hovrätten. Foto: Scanpix

När bron över Älandsfjärden rasade för fyra år sedan föll fem personer 20 meter. Två dog och tre skadades. Tingsrätten bedömde att produktionschefen på Skanska, konstruktören och tillverkaren av träknektarna alla var ansvariga för olyckan. Men hovrätten friar dem.

Publicerad

Den svåra olyckan hände den 21 maj 2008 i samband med bygget av en järnvägsbro över Älandsfjärden i Härnösands kommun. Bron ingick i Ådalsbanan och Banverket var byggherre. Skanska var totalentreprenör för bygget, Construction Software Center Europe AB konstruerade de träknektar som ingick i gjutformen och Örnsköldsviks takstolstillverkning AB tillverkade träknektarna.

Ångermanlands tingsrätt dömde produktionschefen på Skanska för grovt vållande till annans död och kroppsskada samt framkallande av fara för annan. Han liksom företrädare för de andra två företagen som också dömdes för arbetsmiljöbrott, överklagade domen.

Tingsrätten dömde också ut 6 miljoner i företagsbot för Skanska och 1 miljon var för de andra företagen. Skanska överklagade inte domen. Det gjorde däremot konstruktions- och tillverkarföretagen. Örnskölds takstolstillverkning återkallade senare sitt överklagande.

Hovrätten för nedre Norrland anser att det inte går att med säkerhet att slå fast vad som orsakade broraset. Det kan ha berott på att då en enskild knekt knäckts, ökade belastningen på knektarna intill som då i sin tur knäcktes. Raset kan också ha berott på att det stabiliserade systemet i gjutformskonstruktionen havererat. Det som är säkert, är att olyckan inte skulle ha hänt om knektarna hade försetts med horisontella strävor.

Innan Skanskas produktionschef tillträdde i mars hade två provbelastningar gjorts av två knektar. Belastningarna visade att knektarna behövde förstärkas och arbetet med att göra det hade inletts när produktionschefen började. Hovrätten anser att produktionschefen måste kunna lita på besked och bedömningar från kompetent personal. Därför hade han inte anledning att befara att gjutformen skulle rasa. Och därmed fanns det inte skäl för honom att avbryta gjutningen, anser hovrättens majoritet.

Ett hovrättsråd anser dock att produktionschefen borde ha kontrollerat att orsaken till knektarnas brister blivit utredd och inte nöjt sig med upplysningen att bristerna var åtgärdade. Hovrättsrådet anser, till skillnad från tingsrätten, att produktionschefens oaktsamhet inte var grov därför att provbelastningen gjordes innan han tillträdde och därför att en kompetent person meddelat att bristerna var åtgärdade. Produktionschefen borde dömas för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död och vållande till kroppsskada, anser hovrättsrådet.

Både konstruktörsföretaget och den som ansvarade för ritningarna frias också av hovrätten. Domstolen anser att företaget inte haft en så självständig roll i byggprocessen att det kunnat påverka arbetsmiljön på arbetsplatsen.

Däremot åsidosatte takstolstillverkaren sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen genom att leverera bristfälliga träknektar. Men eftersom det inte är bevisat att dessa brister orsakade raset, frias även tillverkarens företrädare.

Domen kan överklagas senast den 24 juli.

Om domen

Hovrätten för nedre Norrland, mål B 434-11 den 26 juni 2012