Arbetsmiljö

Vårdpersonal utsätts fortfarande för höga halter av lustgas

Personal inom förlossning, tandvård och ambulans utsätts för skadliga mängder av lustgas, som bland annat kan orsaka missfall. Det visar en rad mätningar som Arbetsmiljöverket gjort.

Publicerad

Inom sjukvården används lustgas vid sövning och smärtlindring. Det senare är mycket vanligt i samband med förlossning.

Redan år 2003 undersökte Yrkes- och miljömedicinska kliniken vid universitetssjukhuset i Örebro exponeringen för lustgas på sex sjukhus i Mellansverige. Resultaten visade att det inte var ovanligt att det hygieniska gränsvärdet överskreds.

Nu visar även Arbetsmiljöverkets mätningar i ambulanser och på förlossningsavdelningar och tandvårdskliniker i fem av verkets tio distrikt att personalen andas in lustgashalter som överskrider gränsvärdet. Det gäller både nivågränsvärdet under en hel arbetsdag och det så kallade korttidsvärdet under 15 minuter.

De ansvariga inom vården tar mätresultaten på mycket stort allvar, försäkrar arbetsmiljöinspektör Ingrid Blomqvist som var med och genomförde mätningarna vid bland annat Akademiska sjukhuset i Uppsala. Där visade två av åtta mätningar "extremt och onormalt” höga värden. Ytterligare fyra mätningar visade värden som var högre än gränsvärdet, medan bara två av mätresultaten låg under det hygieniska gränsvärdet.

Normalt förlöser en barnmorska en-två mödrar per arbetspass. Vid två arbetspass där lustgas används frekvent är risken stor att nivågränsvärdet överskrids, slår Arbetsmiljöverket fast.

- På förlossningen hade man genomgående enkelmask, trots att vi tycker att dubbelmask ska användas. Dessutom hade mödrarna inte fått lära sig att de ska andas ut i masken, säger Ingrid Blomqvist.

Inte bara barnmorskorna, utan också blivande mödrar måste få utbildning i hur gasmasken ska hanteras, och innan de kommer till förlossningen, helst redan på mödravårdscentralen, understryker Blomqvist.

Hon hoppas att verkets mätprojekt ska leda till tätare kontroller av all teknisk utrustning och ventilation, samt bättre utbildning av personalen. Något som är nödvändigt för att förebygga risken för läckage och exponering. Det handlar om att ha fungerande rutiner för att ta hand om överskottsgasen.

Personalen har dock inte rapporterat några besvär som kan kopplas till exponering för lustgas, enligt Ingrid Blomqvist.

- Men de är förstås oroliga, eftersom de inte trodde att det fanns så höga halter av lustgas i arbetsmiljön.

Det har diskuterats inom Arbetsmiljöverket att mätresultaten eventuellt kan leda till en revidering av nuvarande föreskrifter om anestesigaser, AFS 2001:7.

Studier har visat på minskad fertilitet hos barnmorskor samt ökad risk för missfall och missbildningar hos kvinnor som exponerats för lustgas under en längre tid. Exponerade har även visat domningar i armar och ben, samt minskad känsel och balanssvårigheter.