När skyddsombud pratar siffror lyssnar ledningen

2012-04-22 23:00 Lennart Kriisa  
Lennart Kriisa är chefredaktör för Arbetarskydd

LEDARE. För hundra år sedan var skyddsombudets viktigaste uppgift att förhindra död på jobb. Sedan dess har mycket hänt, vi har fått en arbetsmiljölag, men fortfarande dör folk på jobbet. Inte så ofta, men runt 800 arbetstagare om året stryker med i arbetsrelaterade sjukdomar eller olyckor. Det är förstås förfärligt, och oftast i fokus när vi pratar om arbetsmiljö.

Skyddsombuden tar därför många strider för att förbättra säkerheten, men numera handlar det minst lika mycket om samarbete med företagsledningen. Och för att få ett samarbete att fungera måste man tala samma språk. Tala med bönder på bönders vis, som det heter.

När dörren är stängd till ledningsrummet, då talas det nämligen sällan om arbetsmiljö. I stället kretsar samtalen kring vinst, förlust, kostnader, intäkter. Det är helt rimligt; ledningens främsta uppgift är att hålla verksamheten lönsam, annars förlorar alla jobbet.

Fast en gång om året hamnar arbetsmiljön på sammanträdesbordet. Då har företaget gjort en medarbetarundersökning och ledningen suckar högt över resultatet. Hur kan de anställda gnälla så förbannat? Varför måste glaset vara halvtomt i stället för halvfullt? Ledningen bestämmer sig för förbättra resultatet till nästa år, men snart faller undersökningen i glömska. Och exakt ett år senare sitter ledningen där igen och ondgör sig över gnället.

Här har skyddsombuden en viktig uppgift. För om ledningen ska lyssna, då vill den se siffror, konkreta bevis för att en god arbetsmiljö lönar sig. Vi får inte glömma att Sverige står för en av världens bästa arbetsmiljöer, ändå går det att räkna ut hur mycket vi kan vinna på en förbättrad arbetsmiljö. Utöver de 800 som dör av jobbet, lägg till alla olycksfall på arbetsplatserna, forskarna räknar med 100 000 per år. Addera sedan övrig ohälsa kopplad till jobbet. Och slutligen, lägg till de 100 000 svenskarna som är sjukskrivna mer än fem veckor på grund av arbetet.

Slutnotan, som forskarna vid Karolinska institutet räknat ut, landar på svindlande 6 miljarder kronor.

Men varför ska företagsledningen bry sig om detta? Den kostnaden är väl ändå Anders Borgs huvudvärk? Visst, men forskarna vid Karolinska institutet har räknat ut mer. Hos de 100 största företagen står ohälsan för 20–25 procent av den totala lönekostnaden. Här döljer sig sjukfrånvarokostnaderna, ohälsa orsakad av stress och dåligt ledarskap, rökning och bristande kondition.

Nu börjar det blir intressant för företagsledningen, för den största utgiften är just lönerna. Går det att minska personalkostnaderna, då ökar också vinsten. Åtgärderna handlar förstås om rehabilitering och preventivt arbete, de trista plikterna, men om skyddsombuden argumenterar med miniräknaren i handen, då kommer ledningen att spetsa öronen.

Lennart Kriisa

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Kampen