Arbetsmiljö

Kyrkans arbetsmiljö lyfts genom forskning

Är "godhetsprincipen" som finns inbyggd i religiösa samfunds tänkesätt skadlig för arbetsmiljön? Det är en av de frågor som forskaren Lars-Erik Warg vid Arbets- och miljömedicinenheten vid Universitetssjukhuset i Örebro vill ha svar på. Nu startar ett forskningsprojekt om arbetsmiljön inom Svenska Kyrkan.

Publicerad

<p>Med hjälp av statistik från SCB över faktiska sjukskrivningar och jämförelse med andra samhällsgrupper ska forskarna försöka få en tydligare bild av den psykosociala hälsan inom Svenska kyrkan och andra samfund. </p> <p>I en Saco-rapport från 2009 där kyrkans akademiker jämfördes med andra Saco-grupper tydde enkätsvar på en kraftig överrepresentation av långtidssjukskrivningar just bland kyrkans akademiker.</p> <p>- Vi vill kontrollera om detta stämmer också när vi använder oss av SCB:s statistik över faktiska sjukskrivningar och med ett bredare jämförelsematerial. </p> <p>- I Sacos:s rapport handlade det om självskattning, och det kan också tänkas vara missvisande att en stor andel av de som kyrkans anställda jämfördes med var civilingenjörer - de är just aldrig sjuka, säger Lars-Erik Warg.</p> <p>Att det finns en stor "förbättringspotential" för kyrkans arbetsmiljö finns det dock mycket som tyder på, fortsätter han.</p> <p>- Vi tror inte att arbetsmiljöfrågor har stått särskilt högt på dagordningen inom de olika religiösa samfunden, säger han.</p> <p>Fyra religiösa samfund inom Universitetssjukhusets region (Södermanlands, Västmanlands, Örebro och Värmlands län) ska undersökas. Det är Svenska kyrkan, Baptistsamfundet, Pingstkyrkan och Missionskyrkan som har valts ut.</p> <p>Projektet finansieras av ett särskilt anslag från AFA försäkring.</p>

Fler sjukskrivna

Saco-rapporten Hälsa och arbete kom 2009. Det var en enkätundersökning där frågor ställts till 5 000 av Sacos medlemmar. Den visade bland annat att akademiker i Svenska kyrkan hade varit långtidssjukskrivna i mer än dubbelt så stor utsträckning som jämförelsegruppen ingenjörer.

Bland de kyrkliga akademikerna angav dessutom färre än genomsnittet att de tyckte sig kunna prata med sin chef om sina svårigheter i arbetet.