Arbetsmiljö

"Kyrkan måste värna sitt varumärke"

"Bråken bottnar i en otydlighet om vad man har för mål", säger Kerstin Ljungström. Foto: Jörgen Appelgren

En kyrkvaktmästare som medvetet sätter upp fel siffror på psalmtavlan. En organist som inte väntar in predikan utan börjar spela när han eller hon har lust. <br>- När missförhållandena i kyrkan blivit synliga har det gått mycket längre än i andra branscher, säger beteendevetaren Kerstin Ljungström.

Publicerad

<p>Kerstin Ljungström har arbetat 30 år med konflikthantering och bland annat som konsult i Svenska kyrkan. Under åren har hon sett ett och annat.</p> <p>- Man förtalar varandra, framför elaka budskap, himlar med ögonen när någon pratar. Det är en speciell miljö, en konfliktflyende miljö som menar sig ha omtanke som affärsidé, säger hon.</p> <p>Konflikter i Svenska kyrkan har varit ett bekymmer genom åren. Och fortsätter att vara ett bekymmer. Den sammanfattningen gör en person på Arbetsmiljöverket som haft mycket med kyrkan att göra genom åren.</p> <p>- Ranglistan ser ut så här: Finast är att bli riksdagsman. Sedan kommer kommunpolitiker och därefter landstingspolitiker. Först på fjärde plats kommer förtroendevald i Svenska kyrkan. Inkompetensen i kyrkoråden är stor, man lägger sig i saker man inte har med att göra. I mycket handlar det om människor som vill ha makt, men som själva tycker att det handlar om något helt annat, som till exempel vad som är rätt och riktigt utifrån ett lekmannaperspektiv, säger en person på Arbetsmiljöverket.</p> <p>I kommunerna går det en förtroendevald på 50 anställda. I landstinget en på 200 anställda. I Svenska kyrkan finns det 60 000 förtroendevalda och 30 000 anställda. Det blir två förtroendevalda per anställd.</p> <p>- Mitt intryck är att Svenska kyrkan, jämfört med kommuner och landsting, är överrepresenterade vad gäller tvister, bråk, fall som hamnar i Arbetsdomstolen, uppsägningar. Samtidigt finns det en "Snällakhet", saker sopas under mattan och problemen kommer fram mycket sent, säger Carola Löfstrand, ombudsman på SKTF som organiserar en stor del av de anställda i Svenska kyrkan.</p> <p>Hon berättar om när hon var med om en arbetsrättslig förhandling där kyrkoherden läste ur Bibeln.</p> <p>- Som om Bibeln skulle slå Las! Det är ett exempel på bristande kompetens i arbetsrätt och arbetsmiljörätt när de tror att det kristna rättesnöret står över samhällets lagar som ska skydda de anställda. De är teologiska ledare men inga organisatoriska ledare. Och det öppnar för godtycke. Och konflikter. Det privata näringslivet skulle aldrig acceptera den ordning som är i Svenska kyrkan. Aldrig!</p> <p>Att det inte sällan blir uppslitande konflikter i Svenska kyrkan menar många med insyn framför allt beror på otydlighet.</p> <p>- Bråken bottnar i en otydlighet om vad man har för mål. När man sedan ska ta fram en strategi för att nå detta mål blir det ännu otydligare - eftersom man inte riktigt vet hur målet ser ut. Då blir utrymmet stort för oenighet, säger personen på Arbetsmiljöverket.</p> <p>Otydligheten förstärks ytterligare av att kyrkans struktur är oklar. Vem är det egentligen som styr skutan?</p> <p>- Det finns en politisk styrning - kyrkorådet. En administrativ styrning - församlingen via administrativa chefen, klockaren. Och en andlig styrning - prästen. Det bäddar för en helig tre-oenighet, säger konfliktkonsulten Kerstin Ljungström.</p> <p>Hon menar att konflikterna i kyrkan är allmängiltiga för organisationer med starkt personligt engagemang, ideella organisationer. Exempel på det är sjukvården, socialtjänsten, idrottsföreningar.</p> <p>- Snällhetskulturen i kyrkan gör att man anställer människor som är trevliga, som behöver uppmuntran, som det är synd om, som man är släkt med. Det leder ofta till en oprofessionell arbetsprocess, säger hon.</p> <p>Carola Löfstrand anser att kyrkan saknar rutiner och en oförmåga att hantera konflikter.</p> <p>- Jag kan bli förvånad över att det är så här i en organisation som ska arbeta med kärlekens budskap, med förlåtande. Man blir inte trovärdig och kommer att fortsätta tappa medlemmar om man inte värnar sitt varumärke, säger Carola Löfstrand.</p>

Tidigare konflikter inom svenska kyrkan

Växjö, februari 2010. I Växjö stift har en konflikt eskalerat en tid och till sist har det gått så långt att biskopen hamnar i handgemäng med en annan person. "Växjö stiftsorganisation (har) blivit ett hus som kommit i strid med sig självt", skriver biskopen själv i ett pressmeddelande när han senare accepterar att avgå mot att han får en nytillkommen forskningstjänst som garanterar honom tre miljoner kronor i lön fram till sin pension.

Mora, mars 2010. Kyrkoherden i Mora säger upp sig. Det talas på orten om en konflikt med kyrkorådets ordförande, själv väljer kyrkoherden att mer allmänt ange skälen som att "en annan kultur, anda och atmosfär mer och mer har utvecklats bland de förtroendevalda i Mora församling".

Lerbo, oktober 2009. Efter att en kyrkoherde som ansetts olämplig som arbetsledare har bytts ut mot en annan känner sig den nytillträdda hotad av arga församlingsmedlemmar. Personer i kyrkorådet är också i öppen konflikt med den nya kyrkoherden. Bråket leder till att hela kyrkan stängs i väntan på en omorganisation vid årsskiftet.

Söderfors, februari 2008. Kyrkorådet och kyrkoherden har haft en långdragen konflikt, som delat bygden i två läger. "Vinner" gör till sist kyrkorådet, då kyrkoherden, som dittills inte velat lämna sin tjänst, ger upp i februari. Hon får en annan prästtjänst i stiftet.

Uppsala, november 2005. En präst får sparken från sin tjänst på grund av vad kyrkan betraktar som flera fall av olämpligt uppträdande. Kyrkan döms av Arbetsdomstolen till skadestånd, då AD inte finner att det som åberopats varit skälig grund för uppsägningen.

Västmanland, 2005. En kyrkoherde som slagits med en rival på kyrkbacken blir uppsagd. Tre år senare får även han rätt i Arbetsdomstolen och tilldöms ett skadestånd på 100 000 kronor samt full lön för de 14 månader som gick mellan uppsägning och dom.

Tvååker, september 2007. Kyrkoherden sägs upp efter "år av stridigheter". Uppsägningen ogiltigförklaras av Arbetsdomstolen, och församlingen köper då ut kyrkoherden för 32 månadslöner eller 2,4 miljoner.

Totalt har Svenska Kyrkan, enligt en sammanställning som Kyrkans Tidning har gjort, köpt ut bortåt 100 kyrkoherdar sedan år 2000.