Få åtalas för arbetsmiljöbrott

2013-03-05 07:12 Elinor Torp  
Domar och strafförelägganden i arbetsmiljömål (klicka för större grafik). Grafik: Jonas Askergren Foto: Scanpix

Bara 2,8 procent av polisanmälningarna om arbetsmiljöbrott leder till åtal. Arbetarskydd har tagit del av en opublicerad rapport från kriminologer på Stockholms universitet.

Kriminologerna visar i sin ännu inte publicerade rapport om arbetsmiljöbrott, som är beställd av Arbetsmiljöverket, att en försvinnande liten del av polisanmälningarna leder till åtal - 2,8 procent.

Jämfört med andra brottstyper är det en mycket låg siffra, konstaterar professor Felipe Estrada på Stockholms universitet. De allra flesta ärenden, tre av fyra eller 74 procent, som tar sig så långt som till åtal leder till fällande dom.

År 2006 gjordes reglerna om så att det blev lättare att fälla företag för brister som förorsakat dödsolyckor och andra allvarliga skador i arbetslivet. Polis och åklagare har i och med denna förändring vunnit framgång i domstolarna. Samtidigt straffas allt färre chefer för arbetsmiljöbrott. Att leda i bevis vem eller vilka som brustit i sitt arbetsmiljöansvar är svårt.

- 2011 lagfördes cirka 160 brottsmisstankar avseende olika former av arbetsmiljöbrott, meddelar chefsåklagare Mats Palm vid Rema i Malmö, som handräknat ärendena sedan Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål startade 2009.

Företagsbot har seglat upp som den i särklass vanligaste påföljden. Av de 160 brottsmisstankarna begärdes företagsbot i 130. Men företagsbot är inget straff i juridisk mening och hamnar därför inte i Brottsförebyggande rådets statistik. Svensk lag är skriven så. Man går på individ. Hos Brå ser det därför ut som om åklagarna legat på latsidan när de i själva verket lyckas bättre än tidigare.

Lagföringarna har ökat kraftigt sedan Rema bildades för snart fem år sedan. Fler företag fälls, inte personer.

- Det har skapat jättelika statistiska problem. Jag har påtalat det för Brå, som medvetet valt att inte ta med företagsbot i statistiken, säger Mats Palm, som välkomnar kriminologernas rapport även om han tar siffrorna med en nypa salt.

- Jag litar inte ett dugg på statistiken. Mitt handräknande har också brister. Det händer säkert att åklagare missar att skicka in sina strafförelägganden och viten, men jag tänker fortsätta räkna tills Rikspolisstyrelsen fått ordning på det här.

Kriminologerna har nu lagt ihop domar och företagsböter. Uppklaringsfrekvensen ökar då från 2 till 6 procent. Statistiken gäller 2006–2010. Under de senaste två åren har företagsboten blivit ännu mer dominerande som påföljd. Men väldigt sällan fälls någon för grovt arbetsmiljöbrott.

- Det är svårt att bevisa att en arbetsgivare varit så medveten om bristerna att den kan hållas så pass ansvarig för en dödsolycka. Man måste nästan närma sig ett likgiltighetsuppsåt, säger Felipe Estrada.

Bötesbeloppen är fortfarande låga. I kriminologernas rapport framförs också svidande kritik mot polisen som kodar arbetsmiljöbrott olika över landet, vilket försvårar utredningarna. Många poliser värjer sig för arbetsmiljöbrott då ärendena anses för komplicerade och tidskrävande.

- En pinne är en pinne liksom, säger en av de intervjuade i rapporten.

Snatteriärenden kan man klara upp på dagen. En allvarlig arbetsolycka tar veckor eller månader att utreda, resonerar polisen. En annan myndighetsperson berättar att arbetsmiljöbrott är lågt prioriterade inom polisen. I regleringsbrevet som styr vilka brott landets poliser ska jobba med lyfts inte arbetsmiljöbrott fram.

- Runt 2006 hände någonting. Brottsrubriceringen vållande till kroppsskada sköt i höjden. Den enda förklaring vi funnit är ändrade kodningsrutiner hos polisen, säger Felipe Estrada.

Kriminologerna har nu fått upp ögonen för arbetsmiljöbrott, en för dem ny brottstyp. Den lilla undersökningen som Arbetsmiljöverket beställt kan utmynna i flera avhandlingar konstaterar forskaren Karin Bäckman.

"Arbetsmiljöbrottens omfattning, struktur och utveckling" heter rapporten som ska bli en kunskapsöversikt på Arbetsmiljöverkets hemsida.

  

---

För dig som är prenumerant: Läs mer om kriminologernas forskning i nästa nummer av Arbetarskydd.

Prenumerera på Arbetarskydd

Straff i siffror

  • 2,8 procent av polisanmälningarna leder till åtal (172 av 6 152).
  • 74 procent av åtalen leder till fällande dom.
  • 2 procent av polisanmälningarna leder till fällande dom (127).
  • 4 procent av polisanmälningarna leder till företagsböter (244).
  • Totalt lagförs 6 procent (371).

Elinor Torp

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Arbetarskydd.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Arbetarskydd eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Kampen