De övervakas på sitt arbete

Skyltar vid varje ingång talar om att kameror finns uppsatta. Men de anställda vet inte hur de är riktade, var alla sitter eller hur materialet lagras.

- Om arbetsgivaren inte vill lämna ut information om hur kamerorna används vill vi inte ha dem där, säger Håkan Tedelius, skyddsombud på lagret.

Han var tidigare vice ordförande i Handels lokala facklubb och har stridit för större insyn över kameraövervakningen.

- Båda parterna bör ha samma information. Annars kan det skapas misstänksamhet.

Håkan Tedelius vet att vissa funderar över kamerorna.

- De vet inte om chefen vill hitta något som kan användas emot dem. Därför borde någon förtroendevald kunna kontrollera hur materialet hanteras.

Lagerarbetaren Lars Adolfsson jobbar vid lagerhissarna. Han tycker att kameror är berättigade där eftersom det finns många stöldbegärliga varor.

- Den officiella versionen är att materialet bara ska användas om något har hänt. I så fall har jag inga problem med det, säger han.

Problem med datasystemen gjorde att det en gång blev diffar på mängden saffran. Då ska arbetsgivaren ha använt inspelningarna för att undanröja möjligheten att något stulits.

Kimmo Ollila är säkerhetsansvarig på lagret. Han är den enda med behörighet att titta på inspelningarna. Hittills har han sagt nej till önskemålet om att ge facket mer insyn.

- Det skulle bli väldigt mycket byråkrati att hämta någon från facket varje gång vi ska leta efter en saknad pall i bildmaterialet. Runt 95 procent av det vi tittar efter handlar om in- och utlastningar. Vi tittar aldrig på vad som händer i realtid.

Över 100 kameror finns uppsatta på det 105?000 kvadratmeter stora lagret.

Kimmo Ollila hänvisar till förhandlingsprotokollet som skrevs mellan facket och arbetsgivaren för några år sedan om hur kameraövervakningen ska skötas.

- Om vi gör något annorlunda mot vad som står där tar vi en diskussion med facket.

Men facklubben menar att protokollet ger facket rätt att veta antalet kameror och var de är placerade.

Dolda kameror har använts vid några tillfällen vid misstanke om brott. Kimmo Ollila ger ett exempel:

- En gång var vi tvungna att ta en person med fingrarna i syltburken som systematiskt stal på en och samma plats. Då monterade vi en dold kamera i en lastpall. Facket får i sådana fall se det som filmats efteråt.

Företaget polisanmäler alltid vid misstanke om brott och lämnar materialet till polis.

- Samtliga har sedan fällts i rätten.